torsdag 20 december 2012

BARNA-SINNET 

Om jag hade kunnat, så hade jag vid första bästa tillfälle, tagit fram en kälke eller pulka. 
Lagt något härligt, helst ett fårskinn på, därpå satt mig själv och farit nedför en backe. 

Därefter, säkert före också, hade jag slängt mig ned i denna fantastiska vintersnö och gjort en "SNÖ-ÄNGEL". 
Ser ni ÄNGELN jag har,
tillsammans med mitt KORS,
runt halsen. 
Jag tror på ÄNGLAR!  
Många tillfällen, då Gud sänder ut sina Änglar, för att lämna ett viktigt BUD, börjar de ofta med orden: "Var inte rädd!" 
FRIDENS BUD, med sann klokhet! 
Värdefulla och viktiga ord!     

Åter till den konkreta verkligheten, här och nu.
Det jag skrev om SnöÄnglar.  
Jag VET hur jag hade njutit enormt, av att slänga mig ut i snöns äventyr, jag blir lycklig (och ledsen), bara av tanken. 
Jag använder mig ofta, i meditativa inre bilder, för att frammana GODA LIVS-ERFARENHETER. 
De jag hann genomföra, eller de som ännu bara var DRÖMMAR! 

Tanken gör gott!
Jag skulle ljuga, om jag inte sade, det gör ofta ont också. Då jag kommer längre och längre ifrån möjligheterna och hoppet om den lindring, jag alltid trodde på. 
Men, jag vill tro på det GODA och ber om LIV, GLÄDJE och KRAFT! 

Men, ni som ännu kan. 
Njut av att få plocka fram "barna-sinnet", var stolt och gläds över det som en del menar hör till barna-åren. Barnet inom oss, är en gåva, att få behålla så länge vi lever. 

Eftersom jag inte kan, sedan många år, frågar jag er: 
Kan ni inte göra detta för mig. Skriv, ring eller kom kanske sedan hit till mig och berätta! 

Tack för gåvan att få ha fått ta del av GODA MINNEN! 
De gör så gott för själen! 













  


      
  

   
Så ber jag till vår Gud: 
TACK 
för gåvan att få vila i 
och omslutas av Din Närhet, 
under, över och vid sidan av mig. 
Som barnet, omsluten, av Någons Famn. 

söndag 2 december 2012

FÖRSTA ADVENT 

Första Ljuset tänds. 

















 
För mig, är just denna Helg -
utan jämförelse, den VACKRASTE helgen som finns. 
  
Ljusen, Sången och Musiken.
  
KYRKORNA fylls, 
  på KyrkoÅrets Första Gudstjänst. 
En Glädjens fest, En FödelsedagsFest! 
Gudstjänst 
  för att uppleva den värdefulla GEMENSKAPEN, 

Att få uppleva allt det det VACKRA,  
   i den mäktiga Sången och Musiken, 
   i Ljusen, tända i överflöd!
  
JULMARKNADER - 
   med alla vackra HANTVERK. 
Nu populärt i tiden, 
   något jag ALLTID ÄLSKAT!
  
FÖRSTA ADVENT 
Den Helg, jag genom året alltid längtar till! 
Under Kyrko-Året, EJ den viktigaste, 
   men för mig - oftast den 
   FinasteVackraste, och Varmaste - 
   för Själen och Hjärtat! 
    
Nu tillhör jag själv, sedan länge, dem som ej kan komma ut. 
Vare sig  
  till KYRKAN eller 
  till JULMARKNADER.      

Jag kan ej längre SJUNGA. 
Jag kan ej längre, 
  göra de HAND-ARBETEN och HANT-VERKEN, 
  jag en gång i tiden älskat att göra. 
  
Men, LJUSEN -  
  dem kan jag genom min idag fina hjälp, 
  tända. 
AdventsLjusstaken, Adventsbågarna, Stjärnan i fönstret. 
Allt detta lyser och värmer mitt inre. 

Jag ligger i en varm säng, 
  till skillnad mot så många. 

Men, jag sörjer och saknar, 
  allt det jag ej längre förmår. 

BÖN
TACK 
  för LJUSET, 
  för allt jag fått uppleva! 

TACK 
  också för tårarna, jag får fälla.
   för sorgen av allt "det jag längtar" ..
  
           ¤   ¤   ¤   ¤   ¤
  
"Ljuset lyser i mörkret 
   och mörkret har ännu inte övervunnit det!" 

fredag 16 november 2012

FINNS DET NÅGON . . . 
som vill byta sitt liv med mig, EN TIMME, 
LYX-varianten (för mig): 
Finns det någon, som skulle ställa upp och byta sitt liv, EN DAG? 
ALLT INGÅR! 

Mvh 

söndag 11 november 2012

DOWNTON ABBEY

Karaktärerna i dramaserien Downton Abbey.

Titta om du vill:                                                                               http://www.svt.se/downton-abbey/tredje-sasongen-av-flerfaldigt-emmy-belonade-downton-abbey

ÄLSKAR DENNA SERIE!,
MÅSTE erkänna det! Som jag längtat på säsonstart!                                  Förutom tanken, på alla pengar detta kostat!                                       Försvarar mig och tänker på det. Jag tycker INTE står för, men hellre DETTA, än mycket annat, jag har mycket svårt för! 
Fjärran det jag önskar – Livets klasskillnader! HIERARKI i alla former, här i "viss vardagsform". Ett GODS liv i vardag och FEST. Inte "min värld".                                                                                                                                                                          
  
Men, då den dock finns, här representerad av så GODA förebilder,                                        som man skulle kunna önska.                                                                                                                               Tänk om verklighetens motsvarighet, var än det är på vår jord, hade någon form av likhet i omtanken. Förutom överflödet!                                                                                                                                                                         I TV-seriens högre stånd, här; GODSÄGARPARET, så goda förebilder som om möjligt kan finns.                                                                                                                   En omtanke och omsorg, om alla i dess närhet.                                                                              Då det dock finns, här dock en bättre form, än det tyvärr sällan återfinns i verkliga livet. 
De beskriver en tid, då FÖRSTA VÄRLDSKRIGET förrödde länder dödade Människor dödade, förföljda, svårt skadade, svåra sjukdomar. Detta delas, åtminstone i någon liten form, under en säsong.                                                                    All mänsklig FÖRTVIVLAN - ingen undgick. Fjärran och nära.                                  Alla drabbades, åtminstone i någon form! 

DOWNTOWNS ABBEY  
ALLA skådespelare har enligt ryktet, lika stor del i seriens berättelse, oavsett rollposition i hierarkin,  

http://www.svt.se/downton-abbey/tredje-sasongen-av-flerfaldigt-emmy-belonade-downton-abbey

MIN PERSONLIGA YTLIGHET
Jag vill ju helst att det inte skall finnas några som helst skillnader. Men, det gör det ju!
Jag älskar serien, fr.a. för att alla i GODSETS´s och skådespelarnas hierarki, har en större omtanke, medkännande än mina fördomar om dess förebilders verklighet.      
Jag har jag sedan tidiga tonår, ÄLSKAT klädsnittet på 1910-1920.   
Sydde de flesta kläder jag hade. Köpte tyg, på bodar, där restbitar som kunde vara flertal meter kostade endast ngr kronor. Sydde t.ex. klänningar, inte sällan, i snitt, liknande ovanstående. 
Det är med sorgens klump i halsen, då jag tänker på det, länge sedan jag kunde sitta vid en symaskin. STÅ upp, med en klänning. Längtans Ytlighet, i min personlighet! Jag tror inte den är stor. Men, visst finns den. 
Längtan efter det vackra!                                                
Vad gäller TV-serien. Jag gläds därför över en vacker spets, ett vackert snitt på ett förkläde, en klänning, kappa och hatt. Här även på ”kvinnliga tjänare från den lägre rangen”. 
Vet att det är TV! Men, ändå!        
   
 Sydde de kläder jag hade, då jag kunde (före TRAFIKOLYCKORNA). 
Köpte tyg, på bodar, där restbitar som kunde vara flertal meter kostade endast ngr kronor. Inte sällan, i snitt, liknande ovanstående. 
Det var med sorgens klump i halsen, länge sedan jag kunde, sitta vid en symaskin. Stå upp, med en klänning. 
Ytlighet, i min personlighet! Visst finns den.                                                                                
   
PRIVAT 
Jag ser så ofta jag orkar, på foton, av mina äldre förfäder, från denna tid.                                                                                                         Förutom alla privata släktingar, jag genom livet sökt få höra mer om, den KÄRLEK och allt betydligt VIKTIGT jag känner - förundras jag, över de vackra kläderna många hade m.m. Bl.a. de årtionden jag säger mig älskat klädstilen, ca 1910-1920, trots all nöd i världen och för många, personligt nära. 

lördag 3 november 2012

INFÖR ALLHELGONA-HELGEN

Denna helg, innehåller den kristna kyrkans texter olika teman. 
En helg att särskilt hjälpa alla att gemensamt få uttrycka vår saknad, 
  vår tacksamhet till dem som inte längre lever kvar i denna vår tideräkning, 
  här på vår jord. 
     
Många minnen!  
Att få uttrycka vår KÄRLEK, till Människor vi sörjer och saknar. 
Nära och kära, är något alla av oss förlorat, eller kommer att göra.  
En svår och sorglig, gemensam nämnare! 
Många går till en kyrkogård, tänder ett gravljus.
Att se en Kyrkogård, Gravplatser, denna Allhelgona Helg är stort!  
Alla tända LJUS, kanske en konsert i en närliggande Kyrka/kapell, 
   gör Allhelgonahelgen så vacker. 
Ljusen, särskilt då skymningen och mörkret kommer, 
  liksom de vandrande människorna, kanske i samtal, 
  andra i meditativa, stilla tankar.
  
Nu tänker jag här ej skriva om kyrkans texter, denna Allhelgonahelg. 
Det är ju inriktning på olika tema.
Öppna gärna din bibel och sök fram denna helgs texter. 
   
Här vill jag endast nämna den helg, många länder jorden runt, 
  på ett särskilt sätt, riktar våra tankar på våra nära och kära, 
  som ej längre fysiskt lever kvar.       

De ordlösa Känslor vi nog alla bär, i vårt Hjärta 
  och de berättelser i Ord, vi kan berätta och nämna. 
Ibland känns det svårt att tala om det som gör ont, 
  särskilt då en känsla ännu är ganska färsk. 
Det kan gälla känslor åt alla håll, 
  av olika anledningar i vårt liv. 
   
Den starkaste sorgen, 
  den färska och mest ljuvliga förälskelsen, 
  den största saknaden. 
När känslan ännu är färsk, är det ofta svårt, att finna de "rätta" orden. 
   
Åter till minnet av dem vi Älskar, som inte längre lever på denna jord. 
Saknaden kommer och SKALL alltid finnas kvar, 
  men om sorgen gör skärande ont efter flera, kanske många år. 
Då behöver vi be om hjälp, att finna en väg att vandra genom sorgen, 
  för att leva MED det vackra minnet. 
   
Så att det varande såret, får en skyddande hinna ovan, som sakteliga läker. 
Det skall ske, så att den skyddande hinnan, till slut blir en hinna av ny hud. 
Det kanske inte blir en helt ny likadan. 
Huden kan bli märkt, det syns att något skett. 
  
Minnet gör att den "nya skyddande huden", 
  läker och lämnar ett minne av det vi varit med om.       


Lika blir det kanske inte, men läkt på ett sätt,
  med minnet av alla dem som stått vårt hjärta mycket nära, 
  de finns för alltid kvar i vårt inre!          

Minnet gör att den "nya skyddande huden", 
  läker och lämnar ett minne av det vi varit med om. 
Av den vi mist på denna jord, som gör oss annorlunda, många med egenskaper av Djup! 
Minnet skall alltid finnas kvar, men det får ej hindra någon, 
   från att leva vidare på denna jord. 
   












     

         

Tala gärna med dem vi delar saknaden med,
  tala OM våra Älskade och Kära, som gått före till en annan värld.    
Dela gemenskapen där orden ej alltid behövs,

Så önskar jag åtminstone att det vore. 
Att vi tänker på dem som lämnat denna jorden före oss, 
  gärna ofta. 

Så önskar jag åtminstone att det vore! 
Att vi tänker på dem, som lämnat denna jorden före oss,  
  att de finns med i tanke och samtal och lever vidare. 
      
Min Dröm, är att alla människor skall bli ihågkomna och saknade, 
  gärna och helst av fler eller många, 
  åtminstone av Någon!   
 
Däremot, sörjer vi alla, på olika sätt. 
När det är färskt, bör vi aldrig tvinga på någon att sörja på "rätt sätt", 
   det är individuellt för alla. 
  
Jag reagerar och mår alltid lika dåligt, då jag får höra, 
  att "hon eller han" var så duktig. 
Med det menat, att man ej visar sin sorg, 
  ofta omnämnt i samband med begravning. 
Då är jag sällan tyst, förmedlar det JAG tror.
Det är inte ovanligt, att vi i vår kultur,
  lärt sig att man skall hålla känslorna på insidan. 
DET tror jag kan vara farligt! 
Gråten är en gåva från Gud, ett reningsbad! 
Ibland kanske en händelse täcker tårar, vid ett tillfälle, 
  ibland kan de behöva gråtas ut i oräkneligt antal timmar. 
Jag menar ej, att man MÅSTE tala, måste gråta, måste uttrycka sig utåt! 
Men, att det aldrig skall värderas negativt!     
Tvärtom, är jag övertygad, sorgens många uttryck är vägen till sorgens helande. 
   
Det jag däremot önskar, är att alla hade någon att tala med, 
  dela sorgen med. 
Det som jag också tror är viktigt, är att själen får finna ro,   
  -  i, under och efter  -  
  den mest akuta sorgeperioden. 
Sorg är inte farligt.   
   
Tvärtom, det är farligt om vi inte sörjer! 
Att man kan behöva hjälp, om man fastnat i den sorg, som gör illa,  
   ännu efter flera år. 
      
Men saknaden efter en människa, är GOD! 
Jag önskar att alla skall bli ihågkomna! 
Så jag önskar åtminstone att det vore så,att vi tänker på dem 
som lämnat denna jorden före oss, helst ofta.  
   
Allhelgonahelgen rymmer i kyrkan olika tema.
För de flesta, är det en helg att på ett särskilt sätt, minnas dem vi saknar. 
Minnet av dem vi saknar, finns oss nära, Livet ut! 
      
Denna kommande helg är dock extra värdefull, då många som orkar och kan, 
  söker sig till de ställen (om det finns en plats, i fysisk form), 
  där våra Nära och Kära symboliskt finns. 
De som gått före oss. 
        
För många av oss är det omöjligt att komma till en fysisk plats, långt från där vi finns. 
Det kanske inte finns en sådan plats, 
  en del har flyttat, 
  en del är långt ifrån. 
Orsakerna kan var många. 
Kanske finns inte någon fysisk plats. 
  
Jag själv, orkar ej rent fysiskt att åka till Graven, där min Älskade Far Olle, är begraven. 
Jag sörjer också DET, 
   min kropps oförmåga till kraft att vara igång! Det är också en sorg! En annan sort! 
Till det jag, som upplevt mig så livfull, särskilt önskar och längtar efter,
  till det min personlighet är skapt till! Det jag Drömmer om...    

Men, jag saknar min Far ofta. Var dag kommer minnet upp, i någon form. 
Många minnen, som nu endast är goda. 
Jag bär honom med, i Hjärtat!  
För Hjärtat, det har vi alltid med oss!     

MIN ÄLSKADE FAR - 
  lämnade denna jords tideräkning, 
  efter ett långt liv. 
Mer om detta, hans liv, hoppas jag, en annan gång. 
Jag tar i Allhelgonatid, 
 alltid fram min Fars foto, ovan.   
Då jag själv inte kan, lånar jag någons hand, 
  (oftast Mina Assistenter)
  så tänder "jag" Ljuset vid Fars fotografi, ovan.










      










Ofta tänder jag också Ljus, 
   till särskilt minne efter någon annan. 
Farhär sittandes i vitsippsbacken,
 med sin ofta medburna objektiv-kamera,

 i handen.




Som pensionär, då han äntligen fick möjlighet,
 att unna sig utöva älskade intressen.
Liksom jag, älskade och njöt han av naturen.
Här med kikaren,
spejandes efter vacker sjöfågel...
 





















       



            
          
ETT HJÄRTA - 
sprungen ur KÄRLEK
Men, igår fick jag hjälp av mina Assistenter att själv göra, 
  ett Hjärta, där stommen av grön mossa var färdigt.     
Det dekorerades med "Levande ROSOR", i formen av ett kors.
(Det gick fort, då någon hade missupfattat den viktiga "detaljen",
 som kallas: tid. Den man ej själv styr över)
   
Dessutom fäste jag lite andra detaljer, på ett HJÄRTA av Mossa. 
En SIDEN-ROSETT och ett antal pärlor och stenar, i mer "glittrande form" än jag nog 
  skulle valt om jag kunnat välja. Arbetar helst i NATUR-material. 
Särskilt som just detta, var till min Fars grav. 
Men, nu hade jag dem här hemma. 
Kanske syns ett skimmer av pärlorna, vid det svaga ljuset, 
   från gravens gamla vackra lykta. 
Här fångad, av en Assistent i min kamera, 
  i den svaga lampans sken. 
Då min fingerfärdighet, ej är vad den förr alltid varit, 
  fick jag hjälp av Assistenter att göra det jag ej klarade. 
Mor och familjen, hjälpte mig sedan, att få detta Hjärta, till Graven.    

ETT HJÄRTA AV KÄRLEK
















      
       
      
    

            
Som jag saknar Dig ännu - 
            Min Far Olle
    Min Älskade Far Olle


























          

       
  
Jag sörjer/saknar många,i olika åldrar, som ej längre lever kvar på denna jord, 
Djupt Älskade och saknade av mig! 
Någon finns hos mig dagligen, i Hjärtats tanke! 
Några återkommer ofta, 
Några kommer nu och då i tanken.       
    
Då jag, sedan nu flertal år, 
  ännu EJ klarar att komma till de Gravar eller Minneslundar, Minnesplatser m.m., 
  använder jag mig av den viktigaste platsen, av alla. 
  - Mitt Hjärta! - 
Dessa tankar och böner, sänder jag ofta, ofta, ofta  - 
  då jag tänker på Kära som jag ej kan slå telefonnumret till  ... 
   
Kan jag, ber jag någon hjälpa mig, att få tända ett Ljus! 
Till mina många, 
  mycket Nära och mycket Kära vänner, 
  anhöriga och andra Nära och kära, 
  som står mitt Hjärta oerhört Nära!    

Hjärtat bär vi alltid med oss! 


Detta vackra HJÄRTA, 
buret i två händer. 
Guds Hand i min tolkning! 

OBS! 
Denna vackra symbol, av mig lånad bild.Ej egen. 

lördag 27 oktober 2012

JAG ÄR FIN                                                             - för Du har skapat mig

Jag har själv mått mycket sämre, en tid. 
Ej orkat skriva, sällan klarat tala i telefon, 
ej heller möta ens mina nära och kära, 
Eller mina närmaste vänner -  
dem jag längtar som mest efter!  
Nackskadorna som alltid påverkar mig stort, 
har av några fysiska detaljer som skedde, 
åter gravt förvärrat mina alltid närvarande KNIV-SMÄRTOR m.m
Senare dagar, fått några stunder, där jag åter förmått "tänka"... 
TACK för var sådan stund! 

Vill dock här, sätta in en LÅNAD DIKT, 
  skriven av fantastiska Margareta Melin. 
Ord, många av oss kan behöva nu och då, 
eller de flesta åtminstone någon gång i livet. 
             ¤  ¤  ¤  ¤  ¤  
JAG ÄR FIN –  
för Du har skapat mig…

Jag är fin
för du har skapat mig.
Jag är dyrbar
för du älskar mig.
Skön är jag
 i dina ögon
en Ädelsten i din hand.

Därför kan det kvitta
om någon säger
att jag är värdelös och dum.

In i mitt hjärta viskar du sanningen:
att jag är värd
mer än guld.

Jag är din ögonsten
din hemliga skatt.
Du är glad att jag finns till.
Jag vill tacka dig så länge jag lever
och aldrig glömma vem jag är.

                                Margareta Melin 

söndag 30 september 2012

MÄSSA FÖR MÅNGA 













     
MÄSSA FÖR MÅNGA SINNEN. 
Ännu en TV-Gudstjänst, som berörde mig, till Kropp, Själ och Ande. 

Ansikten genom TV-rutan, jag känner igen. 
Talade ord, var få. Sångernas text´s innebörd, desto mer talande. 
Sånger och Danser, som vill förmedla.
 Pastor Janne Mattsson












a

          
  
Bilden ovan, Pastor Janne Mattsson                                                                                       Mannen bakom många fina sånger, psalmer och Mässor.
Som TV-Gudstjänstens:  "Mässa för alla Sinnen"
Han är också skapare av hela eller delar av sångerna,
  i min privata "sångskatt", 
som jag både sjungit solo många gånger, delat med andra i kör och i psalmsång. 

Cellerna i Hjärnan, vill att kroppen min skall få dansa. 
Tyvärr klarar dock ej min kropps celler detta. 
Nervtrådarna har skadats av alla skador och en av de tyvärr misslyckade, 
 av de för mig annars flera goda, helt underbara Halsryggs-operationerna. 
Men, jag låg under TV-Gudstjänsten, i min säng och i mitt inre, dansade jag!!! 

Tack, för ännu en levande gudstjänst, BetlehemsKyrkan i Göteborg. 
Där jag var, under vårt samfunds GeneralKonferens 1994.    

SE TV-Gudstjänsten med mig, enligt länken nedan: 
http://www.svtplay.se/video/320055/30-9
       
BÖN 
Tack, för allt som ger mig delaktighet i Livet. 
Vänner! 
Djupa Samtal med människor, 
   om det som berör! 
Tack för TV-Gudstjänsten, 
   idag med ett leende kvar i Hjärtat! 

Jag ber till Dig, Kärlekens Gud!                 
Jag vill ännu finnas med! 
Jag vill ännu, så oändligt mycket! 
                                                                        Amen

måndag 24 september 2012

"Tack för gåvan, att kunna få glädjas, 
  åt Levande Ljus! 
Till VARDAGS, till KVÄLLS & till FEST!"
Tack för Gåvan,
att få Njuta - av Levande Ljus!


















  
    


Tack för gåvan, att få tända och njuta av Levande Ljus!
Något jag skämmer bort mig med, hela vinterhalvåret!
     
Då höstens grå, mörka och ibland tunga stunder, 
  gör det extra värdefullt att unna sig myset, 
  som Levande Ljuslågor ger för själen.
 Till vardags, till "kvälls" och till Fest!
   
"Värdefullt att Njuta av stundens NU, i Livet!" 
Njuta och Glädjas, ibland i en värdefull stund.  Ro för själen!
En gåva till dig själv!  
Men också njuta, mysa och glädjas tillsammans!    
För: Vi behöver varandra! 
   Till vardags, till "kvälls" och till Fest!

OBS!
Jag ser till, att jag har en säker och hållbar Ljusstake. 
Uppvuxen med min Far Olle, som till mycket annat, fick silveryxa efter 25 år trogen tjänst som brandman. I Knivstas "Frivillig-brandkår" (som det ofta var, förr i tiden).  
Den yxan, hängande som en ständigt stark påminnelse, i mitt barndomshem.
  
Full trygghet vid Ljuständning och ljusens fulla lystid, 
vad gäller säkerhet, det lovar jag! 
Det får vi alla försöka LOVA VARANDRA, i hemmen...!