söndag 13 maj 2012

SORGEN och GLÄDJEN
- De vandra tillsammans -    

Vitsippor i min 
Älskade "Hildur-Kruka" 
Foto: Pers Assistent, S.A., idag
    Tryck på fotot, om du önskar att bilden blir det större 

Den blå vackra Krukan, 101 år, helt utan någon synlig rispa 
  eller skråma, med min Farmor Hildur´s namn, bilden ovan synligt, 
  där vitsipporna är undandragna  för att få motivet, 
"HILDUR", att framträda.      
Årtalet 1911, som står skrivet på krukans motsatta sida,
  är året då Farmor Hildur & Farfar Herman Starck, gifte sig.    
      
SKAPELSENS STORHET
Sorgens tårar - Skapelsens tröst 
Så nära de står varandra!         
    
SKAPELSENS SKÖNHET
VÅREN - Min Älsklings-Årstid, sedan jag var liten flicka. 
Foton här nedanför är tagna i helgen, runt huset där jag bor. 
Fotograf Nedan: Min Personliga Assistent, M.S., från helgen.    
Denna hjälp, då jag själv är liggande pga mina skador i Halsrygg,
  Rygg och Skall-skador  och ej orkat vara ute/uppe, 
  bland alla och allt jag ÄLSKAR.  
Så ej klarat alls, sedan 2006.    


Längtar och sök trösten 
  - i mina inre bilder,
Allt det fina jag minns och tackar för, 
från de "goda åren", i mitt liv, 
De fantastiska jag haft förmånen att få uppleva.               
    
MIN KRISTNA TRO 
Källa till LivsKraft: 
- som av Gud Skaparen, bl.a. förmedlar sig i Naturens Skönhet.
Min GUDSRELATION - lika nära som varje andetag!         
Musöron på Björken

Körsbärsblom 

Körsbärsblom 
Nedklippt "sly", som kämpar sig upp, 
överlever och kommer igen.

Kämpandes i Styrka! År efter År!   
? Ormöga ?
    
? Ormöga ?
    
Gullvivor
         
Vacker utsikt, utanför porten 
     
"Förgät Mig Ej"    

KÄRA MINA VÄNNER - FÖRGÄT MIG EJ!       
Innnebörden av nedersta blommans namn, 
  vill jag så innerligt gärna låna, jag önskar och förmedlar, de orden.
Detta vill jag bära, i min egen ÖnskeDröm. 
Något som skulle göra mig varm i Hjärtat! 
Glöm Mig Ej!           
   
Då jag sedan flertalet år, pga de allt fler och försämrade skadornas symtom, 
 nu sedan flertal år varit oförmögen till det mesta jag älskar. 
Där mötet med er Alla - Ni, Mina VÄNNER, 
tillhör bland det jag saknar mest.                   
Möta och Mötas! 
Förmedla och Dela!                                                               
Så, som jag haft förmånen att tidigare uppleva.     
   
BÖN 
Tack min Gud, 
  för Allt Gott, 
  för Allt Stort,    
Allt jag fått uppleva, 
  i var gällande stund! 
    
Tack för Glädjen 
  i studens upplevelse, 
För Skönheten
  i Skapelsens rika yttringar.  
  
Tack för Känslan,  
  av allt Meningsfullt  
  jag fått Finna 
  och Uppleva!  
   
Tack för Skapelsens, 
  Alla Goda Människor 
  och stora Erfarenheter,  
  som jag fått Nåden att möta.              


TACK min Gud,  
  för Godhet, 
  som Livet erbjudit 
  och erbjuder.  
Trots Allt!
  
NÅD!    

fredag 4 maj 2012

TACK ÄLSKADE FAR 
     för dessa vackra foton 
      
Jag fick se dem först igår, framplockade ur Mor Sveas väska. 
Foton beställda och uthämtade i A4-format. Det tror jag mig veta betydde, att Far tänkt att ge dem till några som gåvor.
För mina föräldrar var det en stor summa att betala 2 foton, uppförstorade i A4-format. 
Till vem dessa foton var tänkta, som gåva, det visste eller mindes inte Mor. 
Med dagens lyxiga enkla möjlighet att scanna och själv t.o.m. kunna dra ut foton hemma, 
blir de istället därmed en glädje till fler. Mor, Mig och resten av Far Olles familj.  
Kanske är det också någon annan, som här vill njuta? 
Vitsippsbacken, ovanför Vigelsjö Udde
Fotograf: Olle Starck 
Tryck på fotot, så blir det större 

                    Vitsippsbacken, ovanför Vigelsjö Udde
                                                   Fotograf: Olle Starck 
                                         Tryck på fotot, så blir det större 
   
Allt angeläget och värdefullt jag önskar förmedla om detta, hoppas jag kunna skriva om vid senare tillfälle. 
Om Vigelsjö Backe, Vitsipporna, men fr.a. om Far Olle. 
Jag orkar tyvärr ej nu. 
    
TACK 
för att jag av särskild anledning anar, 
dessa foton var tänkta att ges bort som Gåvor.  
Tack för Minnes-Gåvan, min Älskade Far!

tisdag 1 maj 2012

BRUDPARET STARCK 
1 Maj 1948 - i Angarns Kyrka   
Svea & Olle (Olof) Starck - 
vigda i Angarns Kyrka, 1 Maj 1948         
    
Mina Älskade föräldrar Svea och Olle, 
gifte sig i Angarns Kyrka, 1 maj 1948 .                    
    
Så vackra de var - unga och förväntansfulla.              
        
Vackra bruden SVEA STARCK -
född Haraldsson  
Denna vackra kvinna, min Mor, lever ännu. 
Mor Svea, den enda orsaken till min flytt åter till Norrtälje. 
Hennes önskan att jag skulle finnas henne nära, som stöd. Svårt beslut, men självklart!  
Sorgligt nog började denna tid, med att jag råkade ut för ytterligare Nack- och Skall-skada,  som gravt kom att förändra hela flyttens omtanke och Kärlekens goda vilja.       
Vackra Svea - i nutid. 
 Svea hos sin älskade bror Sven-Olof - 
i Åtvidaberg. För 9 år sedan.     

     
Vår Älskade OLLE  
Mor Sveas mång-långåriga Livskamrat, Vår Älskade Far Olle, som av sina föräldrar vid födseln, namngiven "Olof". 
Det senare, det namn, som både Mor Svea och jag tycker mycket om.           
    
Vår Älskade Olle - För alltid djupt saknad!       
Olle och Svea Starck,                
i deras hem på Frötunagatan 6, Norrtälje       
När sjukdomarna lurade i kroppen, under flera decennier, men livet ännu levdes...
Min Far Olle, 
sittandes bland vitsipporna, i Vigelsjö backe, för minst 10 år sedan.
Endast ett stenkast från min nuvarande lägenhet.

 Tyvärr, innan jag själv bodde här.   
Min Far
Under ett långt livs slitsamma jobb, ofta mer eller mindre, dygnet runt. Så begåvad som min Far var, inom både praktiska och intellektuella områden, skulle hans studie- och, yrkes-val i nutid, varit annorlunda. Om han fått och kunnat, följa sin begåvning och sitt hjärta.  
Ålders-pensionen, var den Livsfas, då han äntligen gavs tillfälle att ge sin kropp och själ dess vila ibland. Uppgifterna fanns, så länge krafterna tillät.   
Men, för första gången i livet, gavs möjligheten, till att vila och sova.     


Men, det fanns ofta (som jag känner igen ifrån mig själv,) ett ständigt outplånligt intresse av att ständigt lära sig "nytt".  Nyfikenheten hägrade . . .     

Ordboken, uppslagsbok slogs flitigt i - egenskaper hos min Far, jag kan sätta ett karbonpapper till mig själv. 
Törsten efter det vi ej vet, en ständig nyfikenhet..
Ett intresse, som uttrycktes i många former. Följd och konsekvens, tolkades ibland annorlunda än för mig, men viljan till ny kunskap var en gåva han använde ofta ...!  
    
Kamera och kikare var oftast med, i ryggsäck, på promenader och i bilen på utfärder. 
Som här, där min Far Olle sitter i backen, ovanför Vigelsjö udde, bara ett par hundra meter från mig där jag nu bor. 
Tyvärr bodde ju inte jag här då, förrän efter Far lämnade detta jordeliv.        

Far Olle:
"Kanske var det de himmelska vidderna 
jag vill tro att Du nu lever i, 
Du ovan i vitsippsbacken också kikade efter? 
Ja, kanske anade Du "Det Väntande, i Din kikare ... " 

fredag 27 april 2012

HOPPET OM LIV 

Hoppet.                                                                                                                                               Åter spirande av Nytt Liv! 

Första buketten vitsippor, uppblandad med blåbärsris.
För mig är årets första vitsippsbukett, något av de mest efterlängtade.
Varje år! 
TACK! 
Åter kom Livets överraskning! 
Ännu ett år - 
ännu en vår av Nytt Liv, 
i Skapelsens synliga uttryck.     

Något jag varje år, blir lika ödmjukt fascinerad över. 
Livets återkommande gåva, spirande i Skapelsen. 
Skaparens UNDER! 
De första vitsipporna, vackra, skira och sköra. 
Igår kom de in till mig, som en gåva. 
Då jag tyvärr själv ej klarar komma till dem, där de står. 
I Skapelsens backe, ute i naturen.    

Jag älskar naturens gåvor, oss givna, att med varsamhet användas. 
Njutas av! 
Blommor av mångtusende slag. 
Vitsipporna representerar dessa skira vita blommor, som går och får plockas. 
Blåsipporna får vi här i Uppland, ännu njuta av, i backarna i naturen.  
Fridlysningen vi som barn, tidigt lärde, tycks ha hjälpt. 
Åtminstone här i Roslagen där de nu finns i mängder, som jag ej kan påminnas från mina uppväxtår. Barnaår, tänkte jag skriva. 
Men de åren levde jag i Knivsta, 1 mil söder om Uppsala,  
i Knivsta är jag uppvuxen, de sju första viktiga åren i mitt liv.     

Tack för Hoppet om LIV - 
Tack för Livets HOPP! 
Hoppet som står för det ingen vet något om. 
Vi behöver hoppet, för att orka, då livet ej "går på räls". 
Liknelser av HOPP, är värdefulla, vid behov. 
Under hela vårt liv.       

TACK GUD
för Solens strålar som idag,                                                                                     strilar in genom persiennens lameller.                  
     
Tack för Fågelsången, 
som just nu sjunger ikapp,  
med den vackra Musiken. 
Här och nu, från Spotify på min dator, framför mig.    
I stunden spelas "Våren" -   
skriven av Antonio Vivaldi.      

Snart efterträdd av ännu ett stycke, 
ytterligare ett annat stycke: "Våren",                                      
skrivet av norska Edvard Grieg.                                                                    
En av våra stora skandinaviska kompositörer.          

För njutning av ytterligare SINNEN - 
tryck fram denna länk från YouTube, nedan:
http://www.youtube.com/watch?v=J05oDDWm_-0  

Här sjungen, av en av de för mig, mer njutbara sopranröster.  
Den, i mina ögon goda och fina norskan,  
SISSEL KYRKJEBÖ.  
Sissel, en vacker Människa, på ut - men i hög grad den insida, 
som vi lyssnandes via media fått höra: 
En spegland ödmjukhet och godhet, 
som för mig syntes lika vacker inuti, 
som den kristallklara ljuvliga och vackra röst hon givits, 
  av Gud som gåva. 
Detta, då hon förmedlar sånger från och över hela vår jord, till oss.  
Framför allt ensam som solist. 
Men även tillsammans med kända sångare från olika genrer -  
opera och annat.     
 


Lyssnar på detta, accompanjerad av fågelkörens sångstämmor.
Som hörs in, genom det i stunden, öppna vädringsfönstret.         

Då sången varit en så stor del av mig, betytt mycket för mig själv 
(innan jag förlorade min sångröst i en av Nackoperationer) - 
rördes jag djupt då jag första gången hörde Sissel på TV. 
Jag fann, en för mig ännu ny, "Nordisk Sång-Gåva".  
Detta, efter att njutit av, en av de för min generation, mer ovanlig förebild i sång, som oftare lyssnade på dåtidens "Svensktoppen" fylld av annan musik. 
Detta, då mina barn- och tonår´s, Sångrösters förebild, var (och som en av många, ännu är), 
"Alice Babs".            



      
Bön                                                                                   SINNENAS GÅVOR 
    
TACK MIN GUD,                                                                          
för många i denna stund,  
upplevelser genom mitt livs nu   
"Sinnes-Gåvor".     

VITSIPPORNA
som genom ögats skönhet och näsans doft, 
fick mitt Hjärta att slå 
"Glädjens Goda extraslag i Hjärtat".         
     
SÅNG och MUSIK 
som genom örats hörs och själens känsla, , 
fick mitt Hjärta att slå   
"Glädjens Goda extraslag i Hjärtat".     

DEN FRISKA VÅRLUFTEN 
känns som krispig lycka, i luften,  
även här inne hos mig.     
Det fick mitt Hjärta att slå   
"Glädjens Goda extraslag i Hjärtat".                 

Detta och mycket, mycket annat, 
fick mitt Hjärta att slå   
"Glädjens Goda extraslag i Hjärtat".    

Tack för Skaparens Gåvor, 
fyllda av Kärlekens Ljus, 
ännu ett år av Hopp!  
Ännu en vår! 
Även för mig... 

torsdag 5 april 2012

GOD och HELIG PÅSK
vill jag önska oss ALLA! 

















PÅSKEN, den för mig som kristen, mest värdefulla och viktiga tid på året. 

måndag 6 februari 2012

NÄR SKALL VI LÄRA OSS?      


DAGENS BIBELORD  

"Jag skall förinta alla stridsvagnar i Efraim,
alla hästar i Jerusalem.
Krigets vapen skall förintas.
Han skall förkunna fred för folken,
och hans välde skall nå från hav till hav,
från floden till världens ände."

                                                       Sakarja 9:10   



Men, vad har vi lärt oss - 
Några tusen år senare?                                                                                                           
                                                                                                                                                                                                                                      All klokskap vi tror att vi idag besitter. 
"Dagens bibelord", ej framtagna av mig själv (som jag t.ex. har i höger spalt, i min blogg), 
är liksom Kyrkoårets växling av bibeltexter,  värdefullt. Detta, då även de bibelord vi annars kanske ej skulle välja som "Guld-kornen" ( vi känner som de älsklings-ställen i Bibeln), vi återkommer till. De ord vi vet, vi tycker mycket om.              
Detta att följa texter från hela Bibeln, som här "Dagens Bibelord", är ett av många goda sätt att lära sig fler saker i Bibeln. Ibland, efter att ha haft glädjen att studera och fördjupa sin kunskap om det givna Bibelorden, fått lyckan att se att de inte alls var så svårtolkade eller svåra att förstå som vi innan trott. 
Ibland får man försonas med att det kanske var ett av de svåra bibelord, jag ej förstår, kanske ens ej kan stå för.       

Hur mycket har vi lärt oss, sedan dessa ord i Sakarja bok i Bibelns Gamla Testamente (GT),  nedtecknades, uppfattade och nedskrivna som Guds Ord. För flertal tusen år sedan. 
Senaste år, där mycket gott skett i de många arabländerna, där de civila börjat strejka. 
Utan vapen! De tråkiga svar som därefter skett, är ofta från de styrande.       
Olika reaktioner, ifrån olika styrande.    

Hur skulle DU reagera, 
i den situation vår jords, systrar och bröder i många länder tvingas uppleva ständigt, av våld och förtryck vi ej kan ana oss till. 
Vi som aldrig behövt uppleva, ej ens aningens vindil, som de komna från länder där krigens  oroligheter råder?
  
Hur skulle JAG reagera? 
Jag hoppas jag vet. 
Men ingen av oss vet säkert, förrän vi i sanning själva är där, i detta förtryck och i denna nöd, död!    

Hur reagerar vi, av krig sedan flertal hundra år förskonade svenskar, då asylsökande förtvivlat söker sig till vårt land, ifrån sammanhang ingen av oss kan förstå. Av oss, i Sverige boende, som få tvingats uppleva ens brisens fläkt, jämfört med de lidandens stormar, många lever i ständigt. De som varit i det största lidandet på jorden, många av de i andra delar jorden, upplevt/upplever. 
  
Jag personligen har haft förmånen att leva nära många av de i Sverige asylsökande, under många år, som kommer från dessa situationer. Fantastiska människor! 
Komna från alla kontinenter, på detta, vårt fantastiska jortklot. 
I princip alla dem jag hjälpt, ofta under daglig långvarig kontakt, under många år, hade förlorat någon närstående av dem de flydde ifrån. 
De sörjde sina käraste: 
Make, maka, barn, föräldrar, systrar, bröder, farbröder m.m. 
Många av dem, visste att de själva hade dödsdomen över sig själva, om de skulle tvingats stanna i det hemland de kom från. Många av dem, "vi svenskar" ofta ej välkomnar hos oss, som asylsökande.    

Hur reagerar vi s.k. svenskar, då människor från oroshärdar kommer och förtvivlat söker någon lugn vrå av denna Skaparens goda jord, som vi privilegierat fått förmånen att födas och bo i? 
Hur reagerar vi, när vi ser i nyhetssändningar, om de grymma ororshärdar runt vår jord? 
Hur reagerar vi, om en asylförläggning skall öppnas i vår kommun, i närheten av vårt eget kvarter? 
Om du har dem i landet, i kommunen, i kvarteret. 
Om du har dem som grannar, som arbetskamrater. 

Många svenskar som nu finns, har just denna erfarenhet själva. Dock blir många, kallade invandrare, i flera generationer efter att de som ändå kommit till vårt land. Trots att de själva bott här i detta vårt fantastiska land Sverige, i många, många år. Födda i Sverige. 
Många bott här, i hela sitt liv.  
Flertalet av dem, med svenskt medlemskap.


Det kan vara en av de erfarenheters möte, som påverkar, om människor har fler än ett hemländer. 
Många känner rikedom: 
Att de har fler hemma-tillhörigheter. Välkomna i fler länder.                                                                                                                                      
                                                                                                                                                                                                                                  Men tyvärr känner många tomhet: 
Att de ej hör hemma, känner sig ej välkomna, någonstans.  
Fler av dem, är födda i detta land. Känner sig lika svenska som vi, som tror oss vara "ur-svenskar". Dock lever de ändå med de osynliga, av andra in-brända orden: "Invandrare" skrivet i pannan. 
De är precis lika mycket svenskar som jag, kanske som du. 


Jag personligen, tänker på alla de vänner komna från andra länder, jag haft förmånen att lära känna genom mitt liv.


Personligen tänker jag, att de som har den mest historiska, svenska idententiten, är vår egen svenska "ur-befolkning" SAMERNA. 


Många av dem som kommit hit från annat land, älskar det hemland de tvingades fly ifrån.
De flydde från ett land som de älskade, men där livet ej möjliggjordes för dem. I reell mening. 
Ett land de kanske ville demokratisera, ett land där deras stam ej var rätt, där deras religiositet ej var accepterad. Orsakerna många. De som av andra, beslutades ej passa in i mallen, i länder, där de föddes.   


NÄR SKALL VI MÄNNISKOR LÄRA OSS?
Åter till de inledande orden från Sakarja bok, i Bibelns Gamla Testamente. 
I stort, är det vi kallar "Gamla Testamentet", delad med Judar och Muslimer.  
De kristnas Bibel, har "Nya Testamentet", som det viktiga tillägget. 
Kärlekens Testamente. Som börjar med, därefter fullt ut handlar om Jesus Kristus, 
Gud kommen till jorden.  


Orden från Bibeln, Sakarja 9:10. 
"Han skall förkunna FRED för folken..." 


Versen före denna, är en av de texter vi läser under en av de kristna helgerna. 
Ta gärna fram din Bibeln. 
Du som ej vet var den finns, kanske ej har någon. 
Du kan t.ex. finna hela Bibeln på Internet. 


Se länken, från "Bibel-Sällskapet, från länken här nedan:
 http://www.bibeln.se/

måndag 26 december 2011

JAG TÄNKER PÅ ...  


JAG TÄNKER PÅ ALLA DEM, 
som i denna stormiga, karga natt och dag ...           
          
... Ej har någon varm säng 
  att vila sin stelfrusna kropp i.     
i vårt, liksom över hela jordens, länder   


... som Ej känner sig välkomna någonstans. 
 i vårt eget, liksom över hela jordens, länder    
   
... som längtar efter en Mänsklig famn att vila i, 
 eller att få ge någon annan vila vid. 
i vårt eget, liksom över hela jordens, länder.   


                                     ¤ ¤ ¤


Denna JUL-helg, 
 tänker jag särskilt på Barnen 
... som inte har någon trygg vuxen, 
 att få förlita sig till,  
och Ej gemenskap
  att känna sin Jul-Glädje hos.    






Över hela vår jord, 
 där krig, terror och rädsla råder för många, 
 ville jag Be för 
  och Drömma om en stund av Julens egentliga budskap: 
 "FRID och FRED"!    


I varje barna-hjärta som gråter, 
  hur många år det än står i något födelsebevis, 
  är min dröm och önskan:    


"Må varje människa få en glimt inombords, 
  av den Hälsning GUD ville förmedla, 
  genom att födas i Människo-gestalt. 
Guds Son, Jesus 
  föddes att förmedla: 
KÄRLEKENS BUDSKAP      


Låt oss alla, på det sätt vi var och en förmår, 
 möta vår Med-Människa, 
 med Guds Kärlek!    


"Må Gud omsluta Dig på alla sidor, 
  Må Du få vila i den Famn, 
  som är villkorslös KÄRLEK"!