"Kristus är Uppstånden!
Ja, Han är sannerligen Uppstånden!"
Den "vackraste" dagen, i KyrkoÅret!
Var dag...
men dagar som denna - extra svåra,
att ej klara av att finnas med.
Delta i Gudstjänsten.
Från Predikstol, bakom Altarring,
i församlingsgemenskapen och med/i
SÅNGEN!
NACKSKADORNAS oförmåga,
som senaste år ej möjligör
att jag ens kan vara sittandes uppe,
trots all hjälp...
SÅNGRÖSTEN förlorade jag
vid en av de operationer
jag gjorde i Halsryggen/Nacken 1996.
Genom en skada på nerv till/på stämbandet.
Sorgen att jag,
som sjungit och talat med och inför Människor
i nästan hela mitt liv,
nu låter som en kråka (även i talröst),
den är bortom . . .
Sorgen att ej kunna finnas närvarande i
- den levande gemenskapen
- i Kyrkorummets Gudstjänst
- i aktiv tjänst - i någon form
- SJUNGA; Solo, i kör, i församlingssång. . .
Allt -
så ETT MED MIG!
SORGEN
Ännu
för stor
att beskriva!
Såsom de starkaste känslorna,
åt vilket håll de än går,
alltid är,
när de ännu är
just
som starkast!
. . .
