Livets Avtryck i Hjärtat!

JAG TÄNKER PÅ ALLA DEM
SOM I DENNA KYLA INGET HAR...
Jag tänker på ALLA oss, som i detta nu får uppleva
denna så underbart vackra vinter!
Vilket vackert minne det kommer att bli.
Återigen kan frasen: "När jag var barn..."
kunna sägas framöver.

Men, än mer tänker jag särskilt på ALLA dem,
som i denna stund inte har ett hem,
inte någon varm plats alls att stiga in i,
inget hem,
inte en skön säng att vila i.
Inte en varm kopp te att värma de iskalla händerna kring,
för att sedan dricka upp.
Som inte har stövlar för de frusna fötterna, kappa och schal att svepa in sig i,
vantar till fingrarna som är som isbitar.
Jag tänker på alla dem, nära oss och långt bort ifrån vårt land,
alla som är alldeles ensamma i detta.
Jag tänker på alla de föräldrar som tvingas se sina barn uppleva ovanstående.
från de minsta till de äldre.

Jag önskar att jag ännu förmått dela konkret,
åtminstone något med någon av alla de behövande,
i just denna stund.
Så, som jag kunde förr!

Lärdom:
TACK för allt av ovanstående jag har, som en Gåva!