För mig, den viktigaste kristna högtiden, på året.
Påsken, en av de för mig, mest betydande dagar, under Kyrkoåret!
Sörjer obeskrivligt, att jag ej orkar dela gemenskapen i Kyrkans fysiska gemenskap!
Men, följer den där jag orkar vara. Sängen!
Getsemane lund, inre och mer betydande bön, denna stund, delar jag nästan dagligen.
Men, symboliskt tydligast koncentrerad helande dagar, följande Kyrkoårets texter i Bibeln, Skärtorsdagen! Jag följer Dig Jesus, som en av dina Lärjungar, i nutid.
De senaste 10 åren, på många vis, utan jämförelse de svåraste jag någonsin upplevt!
Skärtorsdag 1972.
Jag och flera andra, med Hjärtats och Munnens bekännelse, gick in i den världsvida Kristna Församlingen. För mig, Getsemanestunden på Skärtorsdagen 1972, gick jag in i Missionsförsamlingen, Norrtälje. Svenska Kyrkan tillhörde jag då redan, så även nu.
Då, genom att födas i landet Sverige, om man ej önskade aktivt gå ur. Jag som jobbat som Diakonissa i Svenska Kyrkan, det är mitt hem, liksom Missionsförbundet, nu EQUMENIA.
Idag, då "Svenska Kyrkan" ej längre en statskyrka.
GETSEMANESTUND
Att aktivt, gå in, i de inre kammare du har.
Som vuxen fann jag den form som berört och vidrört mig stort. RETREAT!
För mig, ofta EKUMENISKA RETREATER. Tillsammans med andra, gå in och aktivt ge tid,
för INRE BÖN.
För mig, oftast helt tysta RETREATER! Jag som fått förmånen, att leva i stora delar, ett rikt och aktivt liv, då jag kunnat.
Att gå in och finna sig själv, det som ligger under, alla våra inre känslor
Tydliggöra det, för sig själv (kanske någon annan). Då man ges tid, plocka fram de upplevelser, som i våra i nutid aktiva liv. Ge oss möjlighet öppna upp för erfarenheter, de ej ännu för sig själv alltid helt synliggjorda. Ges tid och möjlighet, att sett på DIG SJÄLV!
Be Gud i bönen, om inre HJÄLP, FÖRLÅTELSE (ibland till sig själv!). Finna FÖRSONINGEN!.
GETSEMANESTUNDEN 1972
"A" hade gjort en starkt radikal förändring i sitt liv, han grät över reningens och helandets gåva, denna Getsemanestund, 1972. Han höll min hand, rörd liksom jag. efter Getsemanestundens bön och djupa eftertanke, att få dela denna stund med varandra.
Hans livsväg, varit mycket svår, fram till detta.
Mellan mig o A., fanns ca 50 biologiska år. (?). biologiska år, är oväsentliga, i delandet av LivsDjupets möten. De biologiska åren, för mig, fjärran.
Getsemanestund 1972, gick jag och andra, in i
Getsemanestund, en av de viktiga stunder jag återkommer till ofta på året.
Ikväll är den, i symboliskt stark gemensamt firande, runt vår jord, i kristen gemenskap.
Nu firas den hos mig, i min säng. Idag blodtrycket drygt 180/110. Nackskadans, allt svårare begränsningar. Vänner firar i kyrkor, och på andra platser, runt vår jord.
I år, några vänner, vid Getsemane lund, på Olivberget, Jerusalem. Semester och några månaders tjänst, som "följeslagare".
Följer i Jesu och Lärjungarnas fotspår.
Att själv få uppleva detta, i Israel och Palestina, har jag längtat sedan jag var barn.
Mitt Hjärta delar, talar med Jesu Hjärta. Guds lekamen på jord.
Mitt Hjärta vilar i GUDS SYMBOLISKA OMSLUTANDE HÄNDER!
Jag tackar för det allt det goda, jag fått LEVA och UPPLEVA i mitt LIV!
Jag överlämnar, det jag inte själv kan påverka, till Guds Skaparhand!
Alla gånger jag kommit tillbaka efter skador. I någon mån!
Nu måste Mänsklig kraft medverka.
Jag ber: Jesus, lägg mina hundratals önskningar,
i någon Läkare, som har ett varmt Människas Hjärta.
För nu är vården ej den jämlika, mer självklara, som förr.
Jag fortsätter be, för de många goda läkare, som hjälpt mig så fantastiskt förr!
Just dem jag hade, finns ej längre. Men, liknande...
Tack Gud,
för allt jag vet, att jag kan! Tack Gud,
för allt jag vet, att jag längtar!
Tack min Gud
för alla kära, goda vänner!
Tack min Gud,
för att jag får överlämna allt I
"DIN symboliskt OMSLUTANDE FAMN"
jag inte längre klarar!
Må min Kärlek och Längtan - åter få finnas i omsorgen i Guds Händer!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar